Här började DDR med att sluta finnas: Leipzig

Leipzig är färgglatt, gladlynt och öppet för det nya, en stad för alla sinnen. Livet pulserar i den dynamiska bok-, bageri-, mäss- och universitetsmetropolen i nordvästra Sachsen. Leipzig är också en välrenommerad musikstad – och den fredliga revolutionens hjältestad. Med sin fredsbön hamnade Leipzigs Nikolaikirche i centrum för världshändelserna 1989.

Här sörjer 6 638 pipor för god ton

Leipzig är en levande, inspirerande kulturstad. Goethe studerade här och han jämförde staden med Paris, och, som han sa, inte bara på grund av de vackra flickorna. Kanske syftade han också på Gewandhaus, konserthuset i Leipzig och hemvist för en orkester som grundades redan 1743 och som länge leddes av Kurt Masur. Konserthusets orgel är imponerande med sitt mäktiga ljud och 6 638 pipor. Den största pipan är 9,5 meter lång och den kortaste 8 cm. Eller så syftade han på operan, ett hus med en över 300 år lång tradition och en av Europas äldsta musikteatrar. Operan är berömd för sin breda repertoar av stora verk, från barockens mästerverk till de nya och moderna.

Det andra vardagsrummet: Leipzigs äldsta kaffehus

Gamla rådhuset, Alte Rathaus, vid torget är gamla stans centrum. Det räknas som ett av de vackraste tyska exemplen på renässansstil från sent. 1500-tal. Sedan 1909 finns stadens historiska museum här, som med runt 500 000 föremål är ett av de största av sitt slag. I gamla stan finns också ett av Europas äldsta kaffehus: Zum Arabischen Coffe Baum. Sedan 1711 och i de 16 historiska gästrummen valde kaffekonnässörer som Bach, Goethe, Schumann, Liszt, Lessing, Grieg, Wagner och även Napoleon och August den Starke ut sina favoritbönor.

Minnesmärken över återföreningen: Nikolai-kyrkan och Stasi-centalen

Nikolai-kyrkan i innerstaden är starkt förknippad med Leipzigbornas historia och öden. Under DDR-tiden var kyrkan en tillflyktsort för bön och protest. Sedan hösten 1982 samlades motståndare mot regimen varje måndag för att be en bön om fred och slutligen blev Nikolai-kyrkan mittpunkten i revolutionen hösten 1989. Vilka medel DDR använde för att bromsa utvecklingen kan man se vid ett annat minnesmärke: på museet i Runde Ecke, där distriktsförvaltningen för statssäkerhet verkställde sitt uppdrag "lyssna och gripa". Utställningen "Stasi – Makt och banalitet" visar dokument, fotografier och arbetsredskap i original, t. ex. doftprover, minikameror och avlyssningsutrustning. Dessa föremål ger en inblick i hur man arbetade på Stasi, DDR:s ministerium för statssäkerhet.

Den som sedan är sugen på något mera lättsamt, kan ta en krogrunda på den närbelägna Barfußgässchen, precis vid torget. Många fler utskänkningsställen väntar överallt i innerstaden och längre västerut på Gottschedstraße, och den som söker efter mer alternativa ställen kan bege sig till Südvorstadt. En av Leipzigs ölspecialiteter är Gose, ett överjäst, grumligt öl med syrlig smak. Kanske inte allas favoritöl, men väl värt ett försök. Vilket gäller allt som Leipzig har att erbjuda!