München, en modern världsstad med hjärta och lång tradition. Mellan BMW och ölservering, mellan konst, kultur, kreativitet och drömska stadsvyer, mellan barock och modernism: inga motsättningar, bara väldigt typiskt för München. Huvudstaden i Bayern har så många sevärdheter att man inte vet var man ska börja. Det viktigaste man ska ta med sig till München är alltså tid.
Det vackra och storslagna: Marienplatz och Frauenkirche
Marienplatz är Münchens centrum, atmosfären i en världsstad, pulserande liv, varje byggnad ett monument. Både det Nya och Gamla rådhuset sätter sin prägel på torget, liksom Peterskyrkan, den äldsta kyrkan i gamla stan, och naturligtvis också Frauenkirche med sina gröna kupoler, bara några steg därifrån. Stadens landmärke, inte bara visuellt, utan även akustiskt: ljudet från kyrkklockorna är ett enda översvallande jubel. Den imponerande gotiska byggnaden överraskar med en tillämpning av talesättet "less is more": värdig enkelhet med inslag av lekfulla detaljer. När de troende samlas här har djävulen inte en chans – även om han har lämnat spår efter sig, det berömda "Teufelstritt", vid ingången.
Där man kallar trädgården för källare. Och där kungen dömde klokt.
Hur rikt München än är när det gäller vackra kyrkor, så finns de verkliga helgedomarna under bar himmel. Nämligen ölserveringarna, där en bred och blandad publik njuter av livet under urgamla kastanjer. Och varför kallas ölserveringarna utomhus för källare, på tyska "Keller"? Jo, de heter Salvator-, Löwenbräu- eller Hofbräukeller –, eftersom bryggarna lagrade sitt öl i den underjordiska svalkan och snart kom på idén att servera sin vara direkt på plats. Det tyckte inte de gamla krogvärdarna om, och därför klagade de hos kung Ludwig I. Och denne kung dömde med salomonisk vishet: Han beviljade utskänkning på ölserveringarna, men förbjöd bryggarna att servera mat. Så alla som ville ha en rejält mål mat till sitt ölstop fick ta med sig det själv. Det var början på en tradition som är helig för Münchenborna än idag.
Teatrar och museer. Och en man som älskade München av hela sitt hjärta.
Münchens teater har ett gott internationellt rykte. Kammerspiele, Deutsches Theater, Residenztheater, Bayerische Staatsoper... utbudet är överväldigande: bara på stadens internetsida finns 89 scener listade. Utbudet av museer är minst lika överväldigande: "Gamla pinakoteket", "Nya pinakoteket", det unika "Moderna pinakoteket", som på på ett gränsöverskridande sätt förenar olika konstområden, samt Lenbachhaus, Glyptothek, de antika samlingarna och Museum Brandhorst anses som några av världens bästa museer. Lehel är ytterligare en grupp museer bestående av Konstens hus, Bayerska nationalmuseet, Arkeologiska statssamlingen och folklivsmuseet. Plus det paleontologiska museet och de naturvetenskapliga statssamlingarna, Villa Stuck, Goetz-samlingen i en byggnad av Herzog & de Meuron, judiska museet… att kalla utbudet för jättestort är en riktig underdrift.
För många besökare är enbart Deutsche Museum skäl nog att besöka München. Detta är ett av de mest besökta museerna i Europa och det största teknik- och naturvetenskapliga museet i världen. Lite mindre, men desto charmigare är Valentin-Karlstadt-Museum i Isartor, där många kuriösa utställningsföremål berättar om den store komikern som älskade München av hela sitt hjärta. Alla förstår kanske inte poängen i hans bisarra ordvitsar, men hans kärlek till München är desto mer lättbegriplig.